jag menar denna banta, träna, vara duktig hysterin som pågår nu.
Jag tycker såhär, är man överviktig så det är en fara för ens hälsa, så självklart ska man tänka på vad man äter, och träna för att må bättre.

Men denna hysteri om att göra dessa saker för att vara snygg, när man dessutom redan är smal retar jag mig lite på.

Självklart kan man ju tänka på vad man äter även fast man är smal. Man behöver ju inte kränga i onyttigheter, men man kan ju definitivt unna sig när man känner sig sugen, utan att oroa sig över om den där lilla bilringen som man måste ta med pincett för att kunna klämma på, ska synas på stranden i sommar.

Gå på dieter när man redan är smal är det dessutom ätstörningsvarning på enligt mig.

Men idag har jag ätit havregrynsgröt även fast jag tycker det e äckligt istället för att äta mannagrynsgröt som är mycket godare, och jag avstod från tobleronen som Mats köpte hem till mig.
varför?
jo pga av ett uttalande jag hörde igår
"alla gillar smala människor"

så idiotiskt korkat att jag ens tog åt mig av det och kände att jag behövde banta, när jag vet att jag inte behöver det. Väger man 52.5kg och har ett BMI på 21 så behöver man inte banta, men jag kände också lite ångest över att behöva visa min mage på badhuset i Ungern om en vecka :(
Då tänkte jag att dem som e smala och klagar på att vara smala ska bara ta o vara tysta, för dem vet inte hur bra dem har det som är accepterade av dagens samhälle när överviktiga inte är det (och när nån gillar tjocka personer så ska dem vara med på freakprogram på kanal 5)

Men jag vet hur jag är. Om nån dag är jag i godisskålen och letar igen, och det e bara sån jag är. Jag kommer aldrig bli tjock, och jag kommer aldrig bli supersmal.
För jag tycker om mat och godis och skulle aldrig kunna ha en livsstil som går ut på att tex aldrig mer få äta bröd, ris eller pasta.
hjälp, ja skulle aldrig få bli mätt.

så nu har jag delat med mig av lite åsikter som jag grubblat på idag :)

sov gott